![\"\"](\"https:\/\/edsweb.co.in\/idioma\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1bb821f83b3c3d0f1b2bb2be0c44b8196deb67bc-640x427-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Gr\u00f6nl\u00e4ndska \u00e4r ett spr\u00e5k som talas av inuiterna p\u00e5 Gr\u00f6nland. Den viktigaste dialekten, kalaallisut, p\u00e5 v\u00e4stra Gr\u00f6nland tillh\u00f6r den eskim\u00e5-alleutiska familjen (n\u00e4ra sl\u00e4kt med andra inuitspr\u00e5k, t.ex. i Kanada och i princip \u00f6ver hela det arktiska omr\u00e5det).<\/p>\n
Det blev det enda officiella spr\u00e5ket p\u00e5 Gr\u00f6nland n\u00e4r landet blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fr\u00e5n Danmark 2009, efter att ha \u00f6vergett det danska spr\u00e5ket. Gr\u00f6nl\u00e4ndska har cirka 58 000 modersm\u00e5lstalare.<\/p>\n
Det \u00e4r inte exakt k\u00e4nt vilket spr\u00e5k som talades p\u00e5 Gr\u00f6nland av de ursprungliga inv\u00e5narna, men r\u00f6tterna till dagens gr\u00f6nl\u00e4ndska f\u00f6rdes till \u00f6n runt 1200-talet (av inuiternas f\u00f6rf\u00e4der, Thule-folket). Spr\u00e5ket finns inte omn\u00e4mnt i skrift f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1600-talet och processen med att skapa en gr\u00f6nl\u00e4ndsk grammatik och inf\u00f6ra ordb\u00f6cker tog fart i och med den danska koloniseringen av Gr\u00f6nland. Den allra f\u00f6rsta dansk-gr\u00f6nl\u00e4ndska ordboken introducerades 1750 och den f\u00f6rsta grammatiken f\u00f6ljde 1760.<\/p>\n
Intressant nog har \u00e4ven sj\u00e4lvst\u00e4ndighetstendenserna, i likhet med kolonialismen, fr\u00e4mjat utvecklingen av spr\u00e5ket. Sedan ett avtal om sj\u00e4lvstyre 1979 \u00e4r gr\u00f6nl\u00e4ndska det enda spr\u00e5k som anv\u00e4nds i grundskolan och \u00e4ven i m\u00e5nga medier, vilket g\u00f6r att m\u00e5nga unga m\u00e4nniskor \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kiga i b\u00e5de gr\u00f6nl\u00e4ndska och danska, medan deras f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r enspr\u00e5kiga i danska. Den moderna gr\u00f6nl\u00e4ndskan har l\u00e5nat m\u00e5nga ord fr\u00e5n b\u00e5de engelska och danska, men n\u00e4r ny teknik inf\u00f6rs f\u00f6rs\u00f6ker man konstruera ord som bygger p\u00e5 gr\u00f6nl\u00e4ndska r\u00f6tter. Idag regleras spr\u00e5ket av den gr\u00f6nl\u00e4ndska spr\u00e5kkommitt\u00e9n och anses fortfarande vara \"s\u00e5rbart\" av UNESCO n\u00e4r det g\u00e4ller dess hot.<\/p>\n
Gr\u00f6nl\u00e4ndska skrivs med latinska bokst\u00e4ver sedan det blev en dansk koloni p\u00e5 1700-talet. Alfabetet \u00e4r mycket kort och best\u00e5r bara av 18 tecken, men bokst\u00e4verna b, c, d, h, x, y, z, w, \u00e6, \u00f8 och \u00e5 anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra stavning av l\u00e5nord fr\u00e5n danska och engelska.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Gr\u00f6nl\u00e4ndska \u00e4r ett spr\u00e5k som talas av inuiterna p\u00e5 Gr\u00f6nland. Den viktigaste dialekten, kalaallisut, p\u00e5 v\u00e4stra Gr\u00f6nland tillh\u00f6r familjen eskim\u00e5-aleut (n\u00e4ra besl\u00e4ktad med andra inuitspr\u00e5k, t.ex. i Kanada och i princip i hela det arktiska omr\u00e5det). Det blev det enda officiella spr\u00e5ket p\u00e5 Gr\u00f6nland n\u00e4r landet fick sj\u00e4lvstyre fr\u00e5n Danmark 2009, efter att ha \u00f6vergivit ...<\/p>\n