![\"\"](\"https:\/\/edsweb.co.in\/idioma\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/af1721792ecc0c729047b2a7fdbf7be7207755dc-640x426-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Tyska \u00e4r det officiella spr\u00e5ket i Tyskland och \u00d6sterrike och ett av de officiella spr\u00e5ken i Schweiz och Belgien, samt ett officiellt spr\u00e5k i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen. Det talas av mer \u00e4n 100 miljoner m\u00e4nniskor och tillh\u00f6r den v\u00e4stgermanska gruppen av de germanska spr\u00e5ken. F\u00f6rutom standardtyskan i Tyskland, som talas av 88 miljoner, har \u00f6sterrikisk tyska (\u00d6sterreichisches Deutsch) 8 miljoner talare, medan schweizisk tyska (Schweizerdeutsch) har 5 miljoner talare. Dessutom finns det cirka 80 miljoner icke-modersm\u00e5lstalare.
\nFAKTA: Tyska \u00e4r ocks\u00e5 det n\u00e4st mest anv\u00e4nda vetenskapliga spr\u00e5ket.<\/p>\n
Tyska \u00e4r ett intressant spr\u00e5k ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r att det finns ett stort antal varianter och dialekter, varav vissa \u00e4r s\u00e5 avl\u00e4gsna och till och med \u00f6msesidigt icke utbytbara mot standardtyska att de betraktas som separata spr\u00e5k (som t.ex. schweizertyska). \u00c4ven om standardtyskan fanns i skriven form var uttalet (och \u00e4r fortfarande) mycket olika i varje region och dialekt. Det standardtyska uttalet p\u00e5verkades av nordtyska (\u00e4ven om det m\u00e4rkligt nog l\u00e4rdes in som fr\u00e4mmande spr\u00e5k i norra Tyskland) och av den teatertyska som anv\u00e4ndes p\u00e5 teatrarna.<\/p>\n
Standardiseringen av skriven tyska intr\u00e4ffade faktiskt inte f\u00f6rr\u00e4n i b\u00f6rjan av 1900-talet. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att den mest omfattande tyska ordboken skapades av de ber\u00f6mda tyska f\u00f6rfattarna, br\u00f6derna Grimm. En annan viktig roll i den tyska standardiseringen spelade ocks\u00e5 publiceringen av Martin Luthers bibel.<\/p>\n
Intressant fakta: det finns en tysk dialekt (som idag betraktas som ett eget spr\u00e5k) som inte skrivs p\u00e5 latin utan med hebreisk skrift och det \u00e4r jiddisch - den gamla tyska dialekten f\u00f6r ashkenaziska judar, med ursprung i Centraleuropa runt 800-talet.<\/p>\n
\u00c4ven om det kan tyckas att 40 \u00e5r av delning mellan \u00d6st- och V\u00e4sttyskland ocks\u00e5 orsakade spr\u00e5kliga variationer, hade det bara ett litet inflytande med tanke p\u00e5 en alltf\u00f6r kort utvecklingsperiod. Det finns vissa ord som \u00e4r kulturellt olika i dagens v\u00e4stra och \u00f6stra Tyskland p\u00e5 grund av ryskt inflytande (t.ex. astronaut (v\u00e4st) vs. kosmonaut (\u00f6st), eller Gartenhaus vs. Datsche (ryskt uttryck f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdshus). \u00c4ven varum\u00e4rken p\u00e5verkade vissa termer, t.ex. kallas mjukpapper - Kleenex i USA - f\u00f6r \"Tempo\" i v\u00e4st, efter den st\u00f6rsta mjukpapperstillverkaren i Tyskland, men endast ett allm\u00e4nt uttryck \"Papiertaschentuch\" anv\u00e4nds i \u00f6st.<\/p>\n
Det tyska alfabetet \u00e4r i princip detsamma som det engelska, f\u00f6rutom att specialtecknen \u00c4, \u00d6, \u00dc \/ \u00e4, \u00f6, \u00fc, \u00df (s\u00e5 kallat skarpt S - ursprungligen scharfen S eller \"Eszett\", ibland ersatt i skrift med ett dubbelt \"s\" (vanligt i Schweiz). Tecknet Eszett \u00e4r ganska intressant, eftersom det inte har n\u00e5gon versal form). Vid sortering behandlas dessa extra bokst\u00e4ver som sina grundtecken, som om prickarna (umlauten) inte fanns.<\/p>\n
A B C D E F G H H I J J K L L M N O O P Q R S T U V W X Y Z<\/p>\n
a b c d e f g h h i j j k l l m n o o p q r s t u v w x y z<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Tyska \u00e4r Tysklands och \u00d6sterrikes officiella spr\u00e5k och ett av de officiella spr\u00e5ken i Schweiz och Belgien, samt ett av de officiella spr\u00e5ken i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen. Det anv\u00e4nds av mer \u00e4n 100 miljoner talare och tillh\u00f6r den v\u00e4stgermanska gruppen av de germanska spr\u00e5ken. F\u00f6rutom standardtyska ...<\/p>\n