![\"\"](\"https:\/\/edsweb.co.in\/idioma\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/929845196599712106c7bbb94e7d5258a315c26d-640x390-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Persiska - \u00e4ven k\u00e4nt som farsi, \u00e4ven om denna term anses vara felaktig av m\u00e5nga akademiker - \u00e4r ett indoeuropeiskt spr\u00e5k av den indo-iranska grenen. Persiska och dess varieteter har status som officiella spr\u00e5k i Iran, Afghanistan och Tadzjikistan. Och farsi har kallats dari i Afghanistan, enbart av politiska sk\u00e4l. Historiskt sett \u00e4r persiska (som en direkt \u00e4ttling till fornpersiska) ett mer allm\u00e4nt f\u00f6rst\u00e5tt spr\u00e5k i ett omr\u00e5de som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Mellan\u00f6stern till Indien. Betydande grupper av talare finns i andra l\u00e4nder vid Persiska viken (Bahrain, Irak, Oman, Demokratiska folkrepubliken Jemen och F\u00f6renade Arabemiraten), liksom stora grupper i USA.<\/p>\n
I Iran, Afghanistan, Tadzjikistan och Uzbekistan finns det cirka 80 miljoner m\u00e4nniskor som har persiska som modersm\u00e5l och ungef\u00e4r lika m\u00e5nga m\u00e4nniskor i andra delar av v\u00e4rlden talar persiska, \u00e5tminstone som andraspr\u00e5k.<\/p>\n
Det persiska spr\u00e5ket har bevarats och utvecklats kontinuerligt genom \u00e5rhundraden och sina egna utvecklingsfaser, fr\u00e5n fornpersiska via medelpersiska till nypersiska (den moderna version av persiska som talas idag). Nypersiskan \u00e4r i sj\u00e4lva verket en direkt efterf\u00f6ljare till fornpersiskan och det persiska spr\u00e5ket \u00e4r bland de \u00e4ldsta med bevarade originaltexter. P\u00e5 grund av sitt skriftspr\u00e5k f\u00f6rv\u00e4xlas det ofta med arabiska, eller betraktas som en variant av arabiska. Detta \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n sanningen, eftersom alfabetet faktiskt \u00e4r den enda likheten mellan spr\u00e5ken. Persiska l\u00e5ter mycket annorlunda, med sin egen grammatik och syntax. P\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r t.ex. tyska och franska delar b\u00e5da alfabetet, men de \u00e4r inte \u00f6msesidigt utbytbara. Faktum \u00e4r att arabiska och persiska inte ens tillh\u00f6r samma spr\u00e5kfamilj, eftersom persiska h\u00e4rstammar fr\u00e5n det indoeuropeiska spr\u00e5ktr\u00e4det, medan arabiska tillh\u00f6r den afroasiatiska (eller semitiska) spr\u00e5kfamiljen.<\/p>\n
Intressant nog skrivs ord p\u00e5 farsi fr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nster, men siffror skrivs fr\u00e5n v\u00e4nster till h\u00f6ger. Och allt skrivs endast kursivt. Det moderna persiska alfabetet \u00e4r baserat p\u00e5 arabisk skrift, men har 32 bokst\u00e4ver - 4 fler \u00e4n arabiskan. En variant av persiska, tadzjiki (talas i Tadzjikistan och Uzbekistan), skrivs med kyrillisk skrift.<\/p>\n
5.\u062b\u060c \u062c\u060c \u0686\u060c \u062d\u060c \u062e\u060c \u062f\u060c \u0630\u060c \u0631\u060c \u0632\u060c \u0698\u060c \u0633\u060c \u0634\u060c \u0635\u060c \u0636\u060c \u0637\u060c \u0638\u060c \u0639\u060c \u063a\u060c \u0641\u060c \u0642\u060c \u06a9\u060c \u06af\u060c \u0644\u060c \u0645\u060c \u0646\u060c \u0648\u060c \u0647\u060c \u06cc<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Persiska - \u00e4ven k\u00e4nt som farsi, \u00e4ven om denna term anses vara felaktig av m\u00e5nga akademiker - \u00e4r ett indoeuropeiskt spr\u00e5k som tillh\u00f6r den indoiranska grenen. Persiskan och dess varianter har status som officiellt spr\u00e5k i Iran, Afghanistan och Tadzjikistan. Och persiska har kallats dari i Afghanistan, enbart av politiska sk\u00e4l. Historiskt sett har persiskan (som ett direkt ...<\/p>\n