Språkliga fakta: Azerbajdzjanska

Azerbajdzjanska, även känt som azeriska (eller azerisk turkiska), tillhör den turkiska språkfamiljen och talas av cirka 25-35 miljoner människor. Det finns två varianter av språket, nord och syd, och det används av det azerbajdzjanska folket i sydvästra Asien (även kallat Transkaukasien eller södra Kaukasusregionen).

Nordazerbajdzjanska är Azerbajdzjans officiella språk och talas huvudsakligen i Azerbajdzjan, södra Dagestan och längs Kaspiska kusten. Sydazerbajdzjanska talas i östra och västra Azerbajdzjan och i delar av Iran och Kurdistan, Irak, Syrien och asiatiska Turkiet.
Azerbajdzjanska är nära besläktat med turkiska, qashqai och turkmenska. Det finns olika nivåer av ömsesidig begriplighet mellan vart och ett av de nämnda språken. Turkisk- och azerbajdzjansktalande kan faktiskt kommunicera med varandra ganska lätt, inte bara på grund av historiska skäl utan också på grund av att de exponeras för varandras kulturer via radio och TV.

Transkaukasiens lingua franca

Från ungefär 1500-talet till 1900-talet användes Azeri som lingua franca av Transkaukasien, vilket också kan vara en anledning till att språket tog upp så många lånord och uttryck från persiska, arabiska, ottomanska turkiska och ryska språk. Efter att regionen erövrats av det ryska imperiet på 1800-talet skedde en splittring i språkutvecklingen, eftersom den azerisktalande befolkningen delades mellan två stater (Ryssland - senare Sovjetunionen, och Persien - nu Iran). Sovjetunionen främjade visserligen språkutvecklingen, men gjorde två betydande förändringar i språket genom att byta skrift två gånger på relativt kort tid, från persisk skrift till latinsk skrift och senare till kyrillisk skrift. Den azerbajdzjanska befolkningsgruppen i Iran fortsatte att använda den persiska skriften. Azerbajdzjanska blev inte ett officiellt språk förrän 1956.

Alfabetet

Landet beslutade att överge Azbuka och övergå till den latinska skriften efter att ha blivit självständigt från Sovjetunionen på 1990-talet. Språket och dess varianter använder i praktiken fortfarande 3 skriftsystem: Latin, kyrilliska och perso-arabiska. Nordazerbajdzjanerna använder både latinskt och kyrilliskt skriftsystem, medan sydazerbajdzjanerna har anammat det perso-arabiska skriftsystemet.
Detta är det latinska alfabetet:

A Ə B C Ç D E F G Ğ H X I İ J K Q L M N O Ö P R S Ş T U Ü V Y Z a ə b c ç d e f g ğ ı i j k q l m n o ö p r s ş t u ü v y z